1910 års spelmän var inga gamla gubbar.

Jag hittade några fotografier från Skansen 1910, från Riksspelmansstämman. Alla spelmän ser så gamla ut, de flesta har hatt, de står där likt vaxdockor med sina fioler och stråkar och jag funderar lite över deras ålder. Tänk om de inte är så gamla. Tänk om kameran ljuger. Jag gör några stickprov: Carl Fredrik Hildebrand var 77 år när han blev riksspelman den där augustidagen 1910 och Timas Hans Hansson var 64 år. Nöstmo Halvar Halvarsson var 58 år. August Fredin var 57. Höök Olof Andersson 50 år och Hjort Anders var 45 år. Sen har vi några juniorer; Gullik Falk 35 år, August Bohlin 33 år, Axel Wester 32 år och Bengt Bixo 31 år. Varför ser de så livrädda ut, tänker jag? Kanske första gången i Stockholm? Ja, antagligen. Kanske första gången framför en kamera? Ja, så kan det vara. Kanske första gången i hatt och kostym? Jag vet inte, det kan hända. Det var en stor händelse för många spelmän, det kan man nog utgå ifrån. De kom resande från hela Sverige, intog Musikaliska Akademien och det gamla Skolhuset på Linnégatan, spelade tillsammans, försökte förstå varandra kanske, hitta likheter, mötas i en polska eller en marsch, vad vet jag? Tänk att få prata med någon av dom, på riktigt, så här 99 år senare. Vad skulle de säga? Ingenting antagligen, men de skulle nog ha svårt att låta bli att spela.