Sakta men säkert samlar jag ihop till min dokumentär om svenska riksspelmän. Idag kom Karin Wallin förbi och hon bjöd på roliga minnen, historier och vacker musik, bara för min skull. Kändes jättebra - för mig. Själv var hon missnöjd med sin prestation med fiolen. Ju duktigare musiker, desto högre krav, kan det vara så? Karin har inte bara fått Zornmärket i silver som ger henne rätten att kalla sig Riksspelman. Hon har dessutom fått det åtråvärda Zornmärket i guld, vilket är få förunnat i Sverige. Min tanke att fokusera på skånska spelmän i filmen, vann inte bifall hos Karin och jag håller nog med. Det blir nog ett par resor norrut i vinter, med kameran, för att träffa Karins spelmanskollegor i Hälsingland, Småland, Dalarna och Värmland. Nästa vecka kommer nykläckta riksspelmannen Jenny förbi för att titta på sin uppspelning i somras. Hon är riktigt nyfiken, kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar